En omtumlad slända

Publicerad 2018-05-27 13:26:40 i Allmänt,

Tydligen är sländor vårens fototema. Under helgen har jag hittat flera stycken väldigt fina sländor med olika former och färger. En av dessa fanns på vägen till bussen, förmodligen påkörd av en bil. När jag närmade mig sländan på asfalten reagerade den inte, utan klättrade snällt upp på mitt finger. Hoppas den klarar sig. 
 
 
 
 
 
// AGCH
 

En slända

Publicerad 2018-05-24 10:06:32 i Allmänt,

I det lilla skogsområdet utanför lägenhetshuset finns förvånansvärt mycket liv att fotografera. Här är en liten serie bilder på en slända jag stötte på när jag var ute med kameran i morse. På nära håll ser den nästan lite otäck ut med sina stora ögon och tillsynes vassa klor (de som håller hela sländan på plats fastän vinden drar i lövet).
 
 
 
 
 
 
// AGCH
 

Kapitalskatt, men vem betalar?

Publicerad 2018-05-15 07:23:53 i Allmänt,

Igår intervjuades finansminister Magdalena Andersson i Studio Ett om Socialdemokraternas ekonomiska politik. Lite i förbigående togs partiets inställning till kapitalskatt upp. Ämnet är känsligt för Socialdemokraterna, som trots uttalade ambitioner om jämlikhet hållit fast vid den förra Alliansregeringens beslut att ta bort både arvsskatt och fastighetsskatt. Under förevändning att fastighetsskatten var så impopulär att den riskerar legitimiteten för hela skattesystemet vill Andersson inte heller i framtiden ta i den. 
 
Men kapitalskatt är fortfarande ett intressant verktyg enligt finansministern. Hon exemplifierar med regeringens höjning av skatten på investeringssparkonto samt den föreslagna ändringen av 3:12-reglerna som styr beskattning av småföretag.
 
Ett av de viktigaste argumenten för att tillämpa kapitalskatt är att skatt på kapital i varje fall i teorin har mycket fördelaktiga fördelningseffekter. I en värld där de allra rikaste får merparten av sin inkomst från avkastning på kapital (det vill säga vinst) blir skatt på arbetsinkomst ett trubbigt fördelningspolitiskt verktyg. Problemet med kapitalskatt är istället att det kan vara svårt att få de rikaste att betala den. I en globaliserad värld med internationellt finansiellt system och kapitalstarka, multinationella bolag är möjligheterna till skatteplanering mycket goda. Detta medför stora svårigheter för staten att få in önskad mängd skattemedel från de rikaste.
 
Om man har höga ambitioner för välfärden får detta dilemma oväntade konsekvenser på fördelningspolitiken. För att få in tillräckligt med skattemedel tvingas Magdalena Andersson höja kapitalskatten för "vanliga" privatpersoner och småföretag, som jämfört med de allra rikaste och storföretag har mycket små möjligheter att unvika beskattning genom att placera pengarna i skatteparadis. På samma sätt flyttas tyngden i skattesystemet från kapitalskatt till skatt på arbetsinkomst eftersom det är i princip omöjligt att dölja för Skatteverket var man jobbar.
 
Sammantaget växer ett skattesystem fram där den arbetande medelklassen bär upp en allt större del av välfärden. Detta är inte enbart ett problem ur fördelningssynpunkt. Ur konkurrenshänseende blir den skeva beskattningen av storföretag och dess ägare ett bekymmer, eftersom större företag enbart genom att vara större har möjlighet att betala mindre i skatt och därmed göra mer vinst. Detta riskerar att slå ut mindre företag i samma bransch som inte kan komkurrera på samma villkor. Att höja skatten på småföretagande (det vill säga ändringen av 3:12-reglerna) kommer öka skatteklyftan mellan små och stora företag och ytterligare försämra förutsättningarna för rättvis konkurrens.
 
Bättre hade då varit att ta tjuren vid hornen och göra allt man kan för att tillämpa mer generell kapitalbeskattning och bekämpa skatteparadis. Att kompensera svårigheten att beskatta de rikaste med att höja skatten på småföretagande är definitivt ingen optimal lösning.
 
 
 
// AGCH
 
 
 

Vårlighet

Publicerad 2018-05-10 21:56:11 i Allmänt,

Sol, fågelsång och t-shirt till skolan. Jackan lämnas i garderoben och med den vinterns bördor. Vintern var lång i år.
 
Kanske låter det klyschigt. Våren har alltid varit en befrielse för mig, både kropsligt och själsligt. Den tid på året då allting bryter sig loss ur vinterns hårda nypor. Knoppar på träden brister och blir till löv i alla olika nyanser av frodigt grönt. Gräset växer sig fylligt och myror och andra små liv återupptar sitt dagliga slit. Huruvida det är en befrielse för myrorna ska vara osagt, men för människan är det skönt att känna att hon inte är ensam.
 
Myror är synnerligen flitiga varelser. Vid en jämförelse med människor framstår de som närmast obehagliga - outtröttligen arbetande, ständigt med något att göra. Och alla gör samma sak. Ett helt samhälle i rörelse mot ett och samma mål. Men vilket?
 
Om en myra hade stannat upp i sitt arbete för att fundera över tillvaron inbillar jag mig att den skulle känna sig ganska nöjd. Ett större syfte, ett konkret mål att jobba mot. Tyvärr lutar det mesta åt att myror sällan stannar upp och detsamma tycks gälla människor. Däri ligger vårens finaste egenskap - det tvingar oss människor att lyfta blicken från marken och se oss om. I ljuset av myrornas, humlornas och trädens vårbestyr tycks människans förehavanden mindre slitsamma. Ja, nästan lite vårliga.
 
 
 
 
 
 
// AGCH
 
 
 

Om

Min profilbild

Axel Christoffersson

Samhällsengagerad person som gärna tar en tur ut i naturen när tid och lust finns. Bloggen är min egen hörna i cyberrymden där jag skriver om det mesta som faller mig in - alltifrån personliga upplevelser till kommentarer kring ekonomi och politik.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela