Rättigheter som utgångspunkt för konflikten mellan arbete och kapital

Publicerad 2018-01-10 21:33:00 i Allmänt,

När jag lyssnat på föreläsare och läst böcker i nationalekonomi tycks det ibland som om det inte finns någon konflikt mellan kapitalägare och arbetare. För en person med bakgrund i bredare samhällsvetenskaper kan detta vara lite svårt att förstå – det kan tyckas självklart att konflikten existerar och att fördelningen mellan lön och vinster inte kan tas för given. Inställningen finner sin grund i att den fördelning som kommer ur marknadsförhållandena är sådan att de tillgängliga resurserna i form av kapital och arbete nyttjas på effektivast möjliga sätt, med minsta möjliga resursslöseri. Men, och detta är ett viktigt men, detta innebär varken att produktion sker efter allmängiltiga moraliska principer eller att grupper av individer inte kunde haft det bättre under andra förhållanden. Här kommer därför ett alternativt sätt att se på den interna konflikten om fördelningen av de resurser som produceras i ett företag, den centrala enheten för produktion i ett kapitalistiskt samhälle.

En av de viktigaste insikterna filosofin och samhällsvetenskaperna har givit oss är att varje människa har (eller i varje fall borde ha) ett inneboende, okränkbart värde. Detta värde finns stadgat i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som ska garantera alla individers rätt till kropp, liv och frihet och som måste efterlevas av alla FN:s medlemsstater. Men rättighetsperspektivet är inte enbart en grundpelare för den moderna rättsstaten, det är också ett användbart verktyg för att förstå konflikten mellan arbete och kapital kring företagets produktion.

Vi tar avstamp i grunden för de mänskliga rättigheternas existens. Alla människor föds nakna, hjälplösa, beroende av sin omgivning. När ett barn föds finns ingenting som på markant sätt skulle skilja ut detta från andra barn ur rättighetsperspektiv – det har inte förtjänat något mer än andra, har inte gjort sig skyldig till någon form av brott. Därför måste alla individer i grunden ha samma rätt, och rätten till liv (hur denna än motiveras: genom gud, genom humanism eller på något helt annat sätt) måste därmed vara generell, gälla alla.

Med rätten till liv bör följa rätt till din egen kropp. Utan rätt till din egen kropp kan livet lätt berövas dig, genom misshandel eller annan form av fysiska övergrepp. Rätten till din kropp säkerställer att du har ett liv att leva och fastställer din status som individ, självständig i både kropp och själ. Detta torde vara en av de främsta anledningarna till varför upplysningsfilosofin med tiden fick så stort inflytande på inställningen till slaveri; slavstatus överför rätten till din kropp från individen själv till slavägaren och är därför oförenlig med tanken på alla människors lika värde och rätt till liv.

En anledning av flera till att slaveri överhuvudtaget existerar är att människor är kapabla att utföra arbete. Arbete är tätt sammanlänkat med den mänskliga kroppen. När man tänker efter är de båda företeelserna till och med oskiljbara – fysiskt, traditionellt arbete måste per definition ske på den plats där kroppen befinner sig. Därför kräver nyttjandet av slavarbetskraft också kontroll över slavarnas kroppar; rätt till kroppen ger rätt till frukten av dess arbete.

Detta måste förstås också gälla fria människor. Om rätten till kropp ska vara meningsfull måste individen inneha rätten till sitt arbete, för att klara försörjning i form av mat och husrum och för att förverkliga den frihet som kommer med att vara människa. Av detta följer i modern kontext varje individs rätt till företagande, rätt till att driva näringsverksamhet syftandes till att trygga den egna försörjningen och, återigen, förverkliga den frihet som följer med att vara människa. Men individens rätt till frukten av sitt arbete och rätt till företagande vore inget värd utan en medföljande rätt till ägande.

Rätten till ägande är således en nödvändig förlängning av rätten till liv, kropp och arbete och säkerställer att individen kan infria de friheter som garanterats henne. Den mat hon odlar, de ting hon producerar för att säkerställa sin försörjning, ska inte lättvindigt kunna tas ifrån henne eftersom detta skulle äventyra både hennes liv och ställning som fri individ. Men bilden kompliceras betydligt när vi flyttar in resonemanget i ett modernt företag av kapitalistiskt snitt.

Om rätten till arbetets frukt följer med rätten till kropp, måste rätten till det en maskin tillverkar följa med ägandet av den maskinen. Men rätten till arbetets frukt och rätten till det som spottas ur maskiner krockar i det kapitalistiska företaget. Eftersom arbete och kapital blandas i produktionsprocessen (maskinerna går inte av sig själva utan bemannas av arbetande, fysiska personer) uppstår tvivel kring hur stor del av det mervärde som produceras inom ramen för företaget som ska tillfalla arbetet (för att tillfredsställa rätten till arbetets frukt) respektive ägandet (för att ytterst tillfredsställa äganderätten).

För att vara mer allmängiltig uppstår konflikten i samma stund som en individ sätts att arbeta med redskap som i sin tur är frukten av någon annans arbete, varför äganderätten till detta redskap ligger i någon annans händer. Detta blir en konflikt eftersom både den som innehar rätten till frukten av sitt arbete och den som innehar äganderätten rimligen anser att deras rätt är okränkbar och därför anser att de åtminstone borde tilldelas en ansenlig del av det värde som skapas. Och eftersom inga generella moraliska principer eller liknande finns för att bestämma denna fördelning blir den en dragkamp mellan två skilda intressen, båda uppbackade av samma resonemang grundat i alla människors lika rätt till liv, frihet, kropp, arbetets frukt och ägande. 

Om nu både kapitalägare och arbetare har rätt till företagets mervärde, hur kan vi avgöra om en viss, given fördelning är rättfärdigad, eller skälig? Svaret på frågan är, som så ofta när det handlar om politik, helt beroende av vilka perspektiv man anlägger. Om du är utilitaristiskt lagd och främst bryr dig om samhällets totala produktion eller välstånd kommer du förmodligen föreslå en marknadslösning, där kapital och arbete delar på kakan efter det på marknaden bestämda priset på arbetskraft (kapitalägarna får sin del genom vinsten, som är det som blir över när kostnader för kapital, det vill säga maskinhyra eller -inköp, och arbetskraft dragits från de totala intäkterna). Är du istället egalitärt lagd och därmed främst bryr dig om fördelningen av samhällets resurser, exempelvis som en följd av att alla människors lika värde skulle kunna innebära att alla människor har rätt till en viss levnadsstandard, då kan helt andra principer vara aktuella.

Kontentan av hela resonemanget är egentligen att det inte finns något färdigt svar på frågan om mervärdets fördelning i ett företag. Det finns principer som utgör förslag till fördelning, så som marknadslösningen, men huruvida dessa ska tillämpas och i så fall i vilken omfattning är ytterst en politisk fråga. Detta är viktigt att komma ihåg, speciellt så när man läser en utbildning som specialiserar dig på att analysera produktions- och fördelningsproblem under specifika förhållanden, nämligen de som råder på marknaden. Dessutom bör vi avslutningsvis ta med oss att rättigheter i ett modernt samhälle sällan existerar sida vid sida, och att rättigheter som står i konflikt med varandra i förlängningen kan skapa mycket kollektiv huvudbry. För att plantera ett litet frö: Vad händer om de mänskliga rättigheterna i form av olika dimensioner av materiell och mental levnadsstandard (tänk rätt till utbildning, rätt till föräldraskap, helikopter till jobbet och så vidare) utvidgats så långt att det för att infria alla dessa rättigheter krävs arbete av andra? Med rättigheter följer skyldigheter, inte sant?

 

// AGCH

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Axel Christoffersson

Samhällsengagerad person som gärna tar en tur ut i naturen när tid och lust finns. Bloggen är min egen hörna i cyberrymden där jag skriver om det mesta som faller mig in - alltifrån personliga upplevelser till kommentarer kring ekonomi och politik.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela