Produktivitet i offentlig sektor - en tanke

Publicerad 2017-10-18 20:42:00 i Allmänt,

Att mäta produktivitet (det vill säga hur mycket värde som produceras på en arbetsplats, i en sektor eller i ett land per godtyckligt vald tidsenhet, oftast en timme) är aldrig en enkel uppgift. Med hjälp av mer eller mindre kontroversiella metoder låter det sig göras i det privata näringslivet, där vissa monotona arbetsuppgifter kan mätas med tidsstudier kombinerat med uppskattningar av marknadsvärden av det som produceras. Så fort arbetet antar mer komplex karaktär blir det dock betydligt svårare. Hur mycket värd är en timme av VD:s tid, eller med andra ord, hur mycket hade företaget förlorat om personen i fråga stannat hemma? En ekonomiassistent? En produktutvecklare?
 
Även om dessa arbetsuppgifter är svåra att mäta finns här ändå riktmärken i form marknadsvärden för produkter och tjänster som kan fungera som måttstock. Så är sällan fallet i offentlig sektor. I nationalräkenskaperna (skattningar av BNP, handelsbalans med mera) beräknas produktionen i offentlig sektor med hjälp av de kostnader som stat, kommun och landsting lägger på sina verksamheter. Eftersom relativt liten del av de värden som produceras inom offentlig sektor passerar någon form av marknad är det mycket vanskligt att beräkna dessa tjänster till marknadsvärde - resultatet hade varit en blandning av goda uppskattningar och gissningar som knappast blivit tillförlitliga.
 
Svårigheterna att beräkna faktisk produktion i offentlig sektor går förstås igen i försök till beräkningar av produktivitet. Just produktiviteten är dock väldigt intressant, då den som jag nämnt i tidigare inlägg bör vara en central bestämningsfaktor för löner. Optimalt hade varit om vi hade kunnat observera vad en extra timme undervisning bidrar med i form av mervärde för samhället och prissatt den därefter, men det låter sig alltså knappast göras.
 
Löner sätts på arbetsmarknaden. Utbud och efterfrågan på arbetskraft är förstås centralt, liksom lokala monopson (mycket få arbetsgivare som delar på ett flertal arbetstagare) som kan bidra till lägre löner än vad som annars vore fallet. Med tanke på svårigheterna att värdera flera av de tjänster som offentlig sektor står för vore det för lönebildningen intressant att veta mera om produktiviteten - som det ser ut idag är det svårt att säga om och i så fall hur undervärderade till exempel lärare och sjuksköterskor är och hur man i så fall ska komma till rätta med detta.
 
En tanke som hemsökt mig under dagen är att stora delar av offentlig sektor fungerar som stödfunktion till övriga samhället. Sjuksköterskor ser till att arbetstagare är friska och krya så att de kan bidra till företag och samhälle genom att arbeta och betala skatt. Lärare utbildar den framtida arbetskraften samt ser till att hela befolkningen är i stånd att ta ställning till vilken politik som bäst tjänar det allmänna. Utbildning torde dessutom vara ovärderlig för befolkningen i dess roll som konsument - genom att göra väl genomtänkta val som konsument drivs företagen till att utveckla bättre produkter och tjänster, som alla bidrar till produktivitet och samhälleligt materiellt välstånd.
 
Vård och skola är alltså med stor säkerhet tätt sammanflätade med hela ekonomins funktionssätt på sätt som inte är självklara vid en första anblick. Detta bör också få konsekvenser på lönebildningen. Som stödfunktion åt övriga ekonomin bör värdet på vårdens och skolans tjänster någorlunda följa motsvarande tjänster i privat sektor. Att använda produktiviteten i privat sektor som riktmärke för produktivitet i framförallt vården men kanske också skolan bör därför inte vara en helt främmande tanke, speciellt beaktandes nämnda svårigheter att på marknadsmässiga grunder mäta produktivitet i offentlig sektor i allmänhet.
 
Konsekvensen av ett sådant förhållningssätt vore att lönen för vårdpersonal och lärare skulle följa lönerna i produktiv privat sektor på ett betydligt tätare sätt än idag. Även om lönerna i offentlig sektor nu är på väg upp mot de nivåer som återfinns i det privata näringslivet lider lärare och sjuksköterskor ännu av decennier av lönestagnation, något som knappast kan förklaras med produktivitetsargument. Spännande vore det i varje fall att undersöka denna tanke närmare!
 
 
 
// AGCH
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Axel Christoffersson

Samhällsengagerad person som gärna tar en tur ut i naturen när tid och lust finns. Bloggen är min egen hörna i cyberrymden där jag skriver om det mesta som faller mig in - alltifrån personliga upplevelser till kommentarer kring ekonomi och politik.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela