Nyårets framtidsutsikter

Publicerad 2017-12-31 11:56:00 i Allmänt,

Vi människor tenderar att fira det mesta som firas kan - födelsedagar, mer eller mindre religiösa högtider av alla de slag, framgångar i sport och så vidare. Men varför firar vi nyår? Detta är ingens födelsedag, här finns inga helgon inblandade och ingen historisk händelse att höja till skyarna men ändå sitter vi där mitt i natten och skålar i någon form av bubblig vätska. Så hur kommer det sig då att den sista dagen på året ska firas?
 
I vårt moderna samhälle är kontinuitet ingenting som lyfts fram som eftersträvansvärt. Vi ska framåt, inte stå och stampa. Vi ska göra karriär (det vill säga byta jobb eller bostad), vi ska vara uppdaterade både vad gäller nyheter och stil (i varje fall om vi ska tro reklamen) och följaktligen måste vi ständigt se mer och köpa nytt. Gårdagen är passé och morgondagen står för nya möjligheter, nya tillfällen att förbättra vår operfekta personlighet och nya chanser att fullborda vår outnyttjade potential. På gott och ont - genom att bli "bättre" människor kan vi nyttja vår tid och våra resurser effektivare (höjd levnadsstandard eller minskad klimatpåverkan, båda är möjliga), men pressen på individen att fullborda sig själv kan samtidigt vara en källa till stress. Bra eller dåligt är dock i sammanhanget av mindre betydelse. Huvudsaken är istället att detta fokus på utveckling, på steg framåt, kräver en uppdelning av tiden i "före" och "efter"; enbart så kan vi se och dokumentera vår utveckling och bevisa för oss själva att vi inte står still.
 
Ny dag, ny vecka, nytt år. Nyår är ett perfekt tillfälle för uppdelning av tid. Vi sammanfattar det som gått och tar avstamp för något nytt. Inte bara nytt år utan också nya vanor, nya mål och nya utmaningar. Nyår får därför stå som monument för ett samhälle i utveckling - om vi inte väntat oss eller hoppats på att nästa år ska bli annorlunda och bättre än det förra hade vi rimligen inte firat nyår, i varje fall inte på det ibland ganska utsvävande sätt som ju är ganska vanligt.
 
Om man tänker efter är det med det i bakhuvudet inte så konstigt att vi firar nyår. Den ekonomiska tillväxten de senaste hundra åren  har varit enorm, något som givit människor i vår del av världen anledning att hoppas på och till och med förvänta sig en bättre morgondag. Att fira tidens framåtskridande kan tyckas besynnerligt, men när levnadsvillkoren förbättras med tiden blir det helt plötsligt betydligt mer logiskt. Hur ser då utsikten för framtida nyårsfirande ut, eller med andra ord, kan vi vänta oss tillväxt också i framtiden?
 
En sådan fråga är som ni kanske redan gissat omöjlig att svara på, men man kan alltid föra mer eller mindre rimliga resonemang kring den. Mycket tyder på att ekonomin också i framtiden kommer växa, men inte lika snabbt som tidigare. Välutvecklade ekonomier, det vill säga sådana som i produktionen använder den senaste tekniken och all tillgänglig kunskap, har historiskt vuxit med ungefär 2% per år givet att inga militära konflikter eller naturkatastrofer kraftigt stört produktionen av varor och tjänster. Om så varit fallet kan man vänta sig högre tillväxt under ett antal år, tills den krigshärjade ekonomin kommit ikapp omvärlden. Detta är förstås ett teoretiskt resonemang och det finns mängder av variabler som kan tänkas störa, men utgångspunkten är ändå intressant. Osedvanligt hög tillväxt, det vill säga kanske 3 % och uppåt per år, tenderar att uppkomma antingen i länder och regioner som tidigare härjats av krig (som exemplet Europa 1950-1970, de så kallade guldåren) eller i länder som produktionstekniskt sett legat långt efter omvärlden (exempelvis Kina 1980 fram till idag). För länder som redan ligger i framkant, så som Sverige idag, kan vi inte vänta oss särskilt höga tillväxttal i framtiden även om det inte innebär att tillväxten är låg - 2 procents tillväxt över 50 år ger en mycket stor förbättring av materiell levnadsstandard.
 
Men tillväxt mätt som BNP ger oss ingen kunskap om fördelningen av välstånd. En viktig insikt jag fått med mig från 2017 är att en ekonomi baserad på marknadskrafter tenderar att öka snarare än minska inkomstklyftorna, även om tillväxten i de flesta fall kommer alla tillgodo i olika omfattning. Oroande för nyåret, i varje fall ur klassynpunkt, är att de som idag tjänar minst också har sämst löneutveckling. Detta innebär att även om tillväxten i framtiden skulle vara 2 procent i hela landet kan de som tjänar minst stå kvar och stampa på stället (ingen tillväxt alls) medan de som tjänar mest kan fira ljusa framtidsutsikter och välståndsökningar med kanske 4 eller 5 procent per år. Kanske blir nyår i framtiden en klassmarkör, där de som idag har höga inkomster, statustunga positioner eller mycket aktier i portföljen kan fortsätta dricka bubbel i förhoppning om en bättre värld medan de längst ned på inkomststegen firar nyår som ännu ett tillfälle att dränka hopplöshet i alkohol. Detta ska förstås inte ses som mer än spekulation, främst med tanke på att det kan finnas andra anledningar att fira nyår än enbart förhoppningar om bättre tider samt det faktum att hoppet brukar leva även om utsikterna är dåliga, men det tåls att tänka på. Särskilt så i tider som dessa - nyår ska ju vara ett tillfälle för reflektion och eftertanke.
 
Så. Med hopp om att vi alla också i fortsättningen ska få fira nyår med hopp om en bättre framtid - Gott Nytt År! = )
 
 
// AGCH
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Axel Christoffersson

Samhällsengagerad person som gärna tar en tur ut i naturen när tid och lust finns. Bloggen är min egen hörna i cyberrymden där jag skriver om det mesta som faller mig in - alltifrån personliga upplevelser till kommentarer kring ekonomi och politik.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela