Sommarboken

Publicerad 2016-09-09 00:25:38 i Allmänt,

Det tog mig ett och ett halvt år att läsa boken. Till en början med förväntan, därefter intresse och sist plikt. Efter att ha samlat damm i ungefär ett år, slarvigt slängd på bokhyllan, greppade jag i förrgår åter de hårda pärmarna.
     Bokens omslag är prytt av snirkliga blommor, liksom inbjudandes till mystik och gamla hemligheter som aldrig var tänkta att se dagens ljus. Lika snirkligt är stundom språket, till överdrift målande och späckat med romantiskt utrycksfulla liknelser och metaforer. Till en början snärjs jag in i de klibbiga orden, bara för att ögonblicket senare stötas bort av dess pretentiösa uttryck. Något jag kunde skrivit själv? Jag lade den infrån mig men tog upp den igen och ska villigt erkänna att jag förlåter Emylia Hall för språket, ber om ursäkt för att den fick vila så länge. Den historia som ryms mellan pärmarna är inte bara långsam och mycket krävande; den är också fylld av något så ovanligt som trovärdig kärlek.
     Det är först när historien lyser igenom språket som boken blir levande. I samma stund blir språket mitt eget och jag känner igen varje formulering, varje väl tilltagen liknelse som om den alltid bott inom mig. Sinnet kastas fram och tillbaka - känner, gråter, ja främst gråter. Det vet hur Längtan stavas, hur Saknar dig låter när det viskas i håret en mulen septemberkväll.
 
 
// AGCH
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Axel Christoffersson

Samhällsengagerad person som gärna tar en tur ut i naturen när tid och lust finns. Bloggen är min egen hörna i cyberrymden där jag skriver om det mesta som faller mig in - alltifrån personliga upplevelser till kommentarer kring ekonomi och politik.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela