Ekonomen och siffrorna

Publicerad 2016-09-16 09:32:00 i Allmänt,

Nog med läskiga, tänkvärda filmer och sorgliga böcker, idag blir det något helt annat. Det är nämligen så att jag vid sidan om skolan håller på at skriva en text som berör globaliseringen. I samband med källsöket till artikeln kom jag över en text skriven av en professor vid Handelshögskolan i Stockholm. Texten går på 15 sidor igenom Naomi Kleins arbeten och pekar ut de punkter som professorn anser kanadensiskan fått om bakfoten.
     För en snabb bakgrund: Naomi Klein är en av de främsta gestalterna i en vagt definierad vänsterrörelse som de senaste tjugo åren på ett allt mer systematiskt sätt kritiserat kapitalismen för dess tillkortakommanden. Klein har i sina böcker pekat ut kapitalismen som drivkraft bakom globala inkomstklyftor och spridningen av fria marknader som grund för ekonomisk imperialism. Hon menar att kapitalismen utnyttjar den alltmer öppna världen för att kunna dra fördel av lågavlönad arbetskraft i delar av världen som tidigare inte varit tillgängliga, samtidigt som de som tvingas arbeta på fabriken får mindre att säga till om. Dessutom står kapitalismen i vägen för riktig aktion mot klimatförändringen, som hon identifierar som en av vår tids viktigaste frågor.
     Att hennes ord sticker vissa i ögonen är inte svårt att förstå. En som såg sig tvingad att reagera var alltså professorn i ekonomi, som nog såg vissa grundstenar i sin världsbild skakas.
     Vad professorn reagerar på är bilden av frihandel som skadligt och kapitalismens negativa inverkan på människors levnadsstandard i en globaliserad värld. Och nog har han rätt i mycket. Frihandel är en faktor bakom ekonomisk tillväxt och globaliseringen ger fler människor tillgång till både kapital och nya uppfinningar av olika slag som kan berika både ekonomin och livet i sig. Men det är en sak professorn missar.
     Ekonomer tenderar att älska saker som går att kvantifiera, det vill säga mäta i siffror. Bruttonationalprodukter, handelsöverskott eller -underskott och sysselsättningsgrad är fina grejer det. Och resonemangen håller. Ekonomisk liberalisering och fria, globala marknader resulterar nästan alltid i stigande BNP-siffror. Problem uppstår istället när problemet är av kvalitativ karaktär, när fenomenet inte går att mäta i siffror utan kräver att människors känslor och beteenden på individnivå förstås.
     Det är här foten klämmer i professorns sågning av Kleins arbete. Visst, hon har fel i mycket men många frågor står ännu helt öppna. Går det att mäta enskilda individers makt över sitt liv i BNP-siffror och grafer över inkomstfördelning? Är det möjligt att den globala kapitalismen trots de fina siffrorna tvingar människor in i en tillvaro de inte från början önskade?
     I min värld är svaret ett rungande JA. Aggregerade siffror i all ära, men vi vet så lite om vad som finns bakom. Det finns aspekter i livet som inga nyckeltal på denna jord kan beskriva och att degradera dessa till obefintlighet är att ta fel. Det är också här ekonomernas trovärdighet som yrkesgrupp utmanas. Om vi (jag ser mig som framtida ekonom) inte lyckas ta in fler tvärvetenskapliga perspektiv i den ekonomiska forskningen finns helt enkelt ingen möjlighet att beskriva världen som den ser ut. Ekonomi går inte att koppla isär från sociologi, statsvetenskap och humaniora utan måste hela tiden integreras. Annars blir det ständiga, fina räknandet bara siffror på ett papper, lösryckt från den värld vi ämnar beskriva. Och professionen mister sitt existensberättigande. Det handlar inte om att sluta tänka i siffror, utan inse att sifforna ofta behöver kompletteras med mer djuplodad forskning för att på allvar säga något om mänskligheten. Ett ord säger ibland mer än tusen siffror.
 
 
// AGCH
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Axel Christoffersson

Samhällsengagerad person som gärna tar en tur ut i naturen när tid och lust finns. Bloggen är min egen hörna i cyberrymden där jag skriver om det mesta som faller mig in - alltifrån personliga upplevelser till kommentarer kring ekonomi och politik.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela