Värdet av en kram

Publicerad 2013-07-28 14:39:00 i Allmänt,

För att inleda med ett något slitet men sant påstående, vi alla är olika. Som de sociala varelser vi är kommer vi inte undan relationer med andra människor, relationer som ser olika ut för alla olika individer. Huruvida man föredrar att kommunicera endast muntligt eller blanda in mer fysisk kontakt är allas ensak, det är inget man ska kommentera i ett blogginlägg tycker jag. Faktum kvarstår dock, vi lever i olika miljöer där olika beteenden dominerar. De flesta pratar med varann, de flesta utbyter blicka och gestikulerar med kroppsspråk för att förmedla budskap. En mycket specifik företeelse i detta sällskap, en enskild handling som i vissa sammanhang ges stort utrymme, är dock kramen. Den är intressant just därför att det är relativt enkelt att spåra mönster i användningen av den och var bruket av den sker. En krams många potentiella betydelser gör inte ämnet mindre spännande att tänka på.
     Kramen kan användas som ett medel för att visa sympati, medmänsklighet, vänskap eller kärlek, med mera. Som jag innan antytt varierar krambruket markant mellan olika sociala sammanhang och grupperingar. Nu diskuterar vi inte grupperingar på samhällsnivå i första hand utan snarare umgängeskretser och liknande, mindre grupper av människor som knyts samman av kommunikationen direkt mellan varandra. Skillnader mellan hur kramen används kan väldigt enkelt ses när man i vardagen rör sig mellan grupperingar av detta slag. Det kan i början vara svårt att anpassa sig, kramen kan som sagt inta många olika roller, men när man väl gjort det tar funderingarna vid. Är varje enskild kram lika mycket "värd" i två olika umgängeskretsar även om det sker dubbelt så många kramar i den ena?
     Uppfattningarna här lär gå isär. Beronde på hur man ser på kramen kan slutsatserna bli olika. Om en kram skulle ses som ett någorlunda enkelt sett att få välbehövlig fysisk kontakt skulle det förmodligen medföra att värdet av varje enskild kram är ungefär detsamma, i vilket sammanhang den än sker. Rimligt verkar också att man kan säga detsamma även om kramen skulle representera mer än bara fysiskt kontakt, som till exempel vänskap eller empati, om än då i en större umgängeskrets.
     Sett från andra hållet blir perspektiven lite annorlunda. Genom att hävda att varje kram har ett enskilt värde knyts också kramarna till någon form av marknad om man ska generalisera grovt. Om man ska bortse från en mängd faktorer som till exempel humör på de som kramas, sorg och annat som kan höja eller kanske sänka värdet på en kram skulle man kunna säga att få kramar innebär att värdet per kram ökar medan många kramar innebär minskat värde för varje enskilt dito. Vid en första anblick ser det ut att vara ett nollsummespel, alltså att det sammanlagda värdet av kramarna ändå blir detsamma, men så måste det inte nödvändigtvis vara. All kommunikation mellan människor har ett syfte och betydelse. Om vi leker med tanken att värdet på varje kram, på grund av mängden kramar, skulle sjunka under någon form av genomsnittligt kommunikationsvärde skulle kramen mista sin funktion. Enligt den här modellen skulle alltså kramen tjäna som en förlängning av samtalet och kroppsspråket mellan individer och om den inte når längre än dessa kommunikationssätt mister kramen sitt värde för de individer som föhåller sig så till kramandet.
     Vad får det här för konsekvenser på kramens dagliga liv då? Inte så mycket förhoppningsvis. Alla olika företeelser, saker och ting, kramar och konversationer, fyller olika funktioner i olika människors liv. Så är det och kommer alltid förbli. Missförstånd kommer inträffa varesig man vill eller inte i kommunikationen med andra människor. Men det kan nog ändå vara värt att ha i bakhuvudet att de bilder av handlingar som du har inte alltid delas av andra. Om inte annat för att lättare kunna orientera sig i olika sociala miljöer där man inte känner sig riktigt hemma. En kram kan betyda så mycket.
     Kramen är visserligen sällsynt svårtolkad och fylld av olika möjliga betydelser och meningar, men att överge den skulle nog vara som att sluta ta skogspromenader för att slippa bli översprungen av en älg. En stor uppoffring med litet värde.
 
Den här texten kan nog ibland vara lite svår att förstå. Kanske använder jag konstiga ord och sånt här och där, vilket inte är meningen. Om det uppfattas så beror det på att det är ett väldigt svårt och komplicerat ämne, i alla fall för mig. När man inte har något språk färdigt för ett ämne får man hitta på det själv och misslyckas man, då blir man missförstådd. Jag hoppas jag inte var alltför otydlig och att innhållet och meningen med texten är någorlunda klart. Och självklart är hela texten byggd på generaliseringar, som redan nämnts är alla individer olika och ska man försöka studera grupper kommer man tyvärr inte ifrån ibland klumpiga generaliseringar. Det är helt enkelt lättare att beskriva kontraster mellan svart och vitt än mellan grått och grått.
 
Ha det så gott!
 
// AGCH
    

Sånger om kärlek

Publicerad 2013-07-24 14:19:00 i Allmänt,

Lyssnar man regelbundet på musik kommer man inte undan dem - sångerna om kärleken. Efter en sommar på jobbet, lyssnandes på Rix FM och P3, är man ganska trött på de klassiska stuken på musiken. En någorlunda klischéartad bild av denna svåra men samtidigt ljuva företeelse träder fram, förenklad men förtydligad. Det funkar ett tag. Visst kan man tycka att Bruno Mars och Passenger gör hyfsad musik, men det kommer en stund då man (jag i alla fall) vill nå djupare. Då är det skönt att veta att den musiken också finns. När vi så byter genre inom genren skiftar också artisturvalet i mitt fall ganska drastiskt. Från att ha en mängd musik på engelska är det nu inte mycket kvar. James Blunt har en del bra, Coldplay kan om de vill. Självklart finns det fler, men på något sätt kommer de inte lika nära mig som de som skriver och sjunger på mitt modersmål. Vilka gör det bäst på svenska då? Personligen gillar jag Melissa Horn, känslosamt men ändå väl avvägt och mycket vackert, men hon slår inte Lars Winnerbäck. Winnerbäcks förmåga att anpassa sin sång och sitt tonläge i låtarna ger dem en extra dimension, någon jag tycker Horn saknar lite. Winnerbäck behärskar det han gör till fullo och det märks på både musik och text och därmed också på helhetsintrycket. Men musikaliskt ligger Winnerbäck och Horn ändå ganska nära varandra och vem man tycker mest om är självklart en fråga om smak. Eller förresten, varför välja? 
 
 
 
 
Om man gillar det live eller inte är också det en smaksak, men jag tycker det blir en lite speciell känsla på livespelningar. Vill man hellre höra Kom Änglar i studioversion (den är minst lika bra) så finns det både på Youtube och Spotify att lyssna på. Lite annan känsla, det är klart, men den är inte sämre. Vad man föredrar beror på vad man för tillfället vill åt, ibland kan jag tycka studioversionen är bättre.
 
Ha det så gott!
 
AGCH

Ser det inte verklighetstroget ut?

Publicerad 2013-07-23 18:17:08 i Allmänt,

Så här är den alltså, körkortsbilden, i den miljö den ser ut att vara tagen för. Nu kanske det ser lite mer brottsligt ut än vad det gör på körkortet, men ändå. Tänk vad bra det kan vara med Paint ibland ;)
 
En liten lyssningslista så här på eftermiddagen skulle kanske passa också. Vi kör fem låtar, det ska inte vara för mycket på samma gång.
 
1. Flogging Molly - Devil's Dance Floor
2. Dropkick Murphys - The Boys Are Back
3. Paramore - Now
4. The Baseballs - Bleeding Love
5. Bruce Springsteen - Ain't Good Enough For You
 
 
// AGCH

En halv sommar äldre

Publicerad 2013-07-23 11:28:00 i Allmänt,

Visst, nu skulle väl de flesta säga att rubriken är en självklar sanning, men sällan har en så kort tid påverkat mig så mycket. En anledning till detta är jobbet - för första gången har jag klarat mig igenom det utan vidare förutom den självklara fysiska tröthet som kommer av att arbeta 8 timmar på betongfabrik, gå upp vid 4 varje morgon och cykla två mil om dagen. Det känns bra och tyder på att jag tagit steg mot att bli en mer vuxen individ kapabel att leva och ta ansvar för sig själv. Men även om jobbet gått bra i år tror jag ändå inte det är den största orsaken till min känsla. Körkortet har för mig varit den förmodligen största utmaningen hittills i mitt liv. Teorin var en baggis, något jag också räknade med att det skulle vara. Teoretiskt lagd som jag är kände jag på mig att det skulle vara den andra delen, den praktiska, som skulle vålla bekymmer. Så var det också.
     Jag har alltid varit mycket tveksam till bilkörning ur flera perspektiv. Det viktigaste har varit miljön, bilkörning är mycket svårt att förknippa med ett hållbart klimat så länge det är diesel eller bensin i tanken. Vidare har jag alltid haft bilden av att man är så stor och "vuxen" när man kör bil, en bild jag inte kunnat se mig själv i. Bilden av mig själv har alltid varit en liten pojke som hoppar på stenar i hagarna och pysslar med pokemonkort, kort sagt en person något för liten för att framföra ett fordon på allmän väg. För att ändå ge mig en ärlig chans att ta körkort var jag på något sätt tvungen att länka samman dessa bilder av vem jag är och vid det här laget tycker jag jag lyckats ganska bra. Jag har alltså tagit körkort. Efter att ha klarat teoriprovet med lätthet kuggade jag uppkörningen och vågade liksom inte göra om den förrän en vecka sedan. Då gick det bättre, även om det kanske inte var jättelångt bort att det inte gick bra denna gång heller. Men nu är kortet mitt i alla fall och det innebar en stor lättnad och en viss känsla av stolthet. Och jag hade blivit ett stycke äldre utan att tappa lusten till lek.
     Idag ska jag, apropå körkortet, hämta detsamma på posten i Ulricehamn. Det ska bli kul att se det av ett par anledningar. Självklart längtar jag efter att få det slutgiltiga beviset på att jag har körkort men det ska också bli kul att se bilden på mig själv på det. Till saken hör den att det inte ser ut som jag, hoppas jag i alla fall... Om CIA skulle få syn på min bild i nån databas skulle de definitivt köra ansiktet på scanning mot sina register för att se om de får någon träff på eftersökta brottslingar och terrorister som eventuellt kan utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Det kan hända att jag skrattar åt den ett tag och sedan stoppar tillbaka den i plånboken. Jag ska se till att få upp en bild på körkortet här så kan ni se själva...
 
Semestern har annars hittills varit väldigt bra. Det började ju med körkortet och en tur till Basta kvarn för fika med de närmaste vännerna och har sedan fortsatt med fina solnedgångar, grillkvällar och en varm helg tillbringad utanför Skövde där jag träffade en annan vän som jag tyvärr inte ser så ofta. Igår kväll tog jag en lång fisketur på Mogden, som aldrig gör en besviken när det kommer till underbara solnedgångar, himmelskt vackra avbildningar av strandskog i en  näst intill klar vattenyta och den stillhet jag verkligen behöver. När fiskarna dessutom biter ärä det inte mycket som saknas. Igår fick jag visserligen inte med mig någon hem, men två stycken släppte utanför båtkanten och en släppte jag i igen eftersom den var så liten. Det är mycket roligare att fånga dessa småttingar om ett par år!
 
Diskon, fester eller småprat med människor jag inte känner har aldrig varit något jag uppskattat om det inte haft något annat syfte. Ett faktum är att jag varit på två skoldiskon under hela mitt liv och aldrig riktigt fastnat för det. Personligt space har alltid varit något jag känt mig vara i ganska stort behov av. Så i lördags lade en i gänget från min förra skola upp en länk till denna post på 9gag och jag fastnade direkt för den. Även om det självklart får tas med en ganska stor nypa salt så är det ändå något som stämmer för mig. Det går inte alltid att socialisera med andra oavbrutet eller alltid göra något gemensamt. Även om det är personer man verkligen gillar att vara med kan det vara behövligt att ta en paus framför TV:n för att vila lite:
 
Hoppas ni haft en jättebra sommar och att det så ska fortsätta!
 
// AGCH

Om

Min profilbild

Axel Christoffersson

Samhällsengagerad person som gärna tar en tur ut i naturen när tid och lust finns. Bloggen är min egen hörna i cyberrymden där jag skriver om det mesta som faller mig in - alltifrån personliga upplevelser till kommentarer kring ekonomi och politik.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela